Kom att tänka på....

att man behöver inget decilitermått för att mäta upp 2,5 dl vatten. Det sitter numera i ryggmärgen. Jag dricker mina soppor/shaker i en shaker som är 5 dl, och så fort jag tar vatten i den för att mixa så behöver jag inte ens kolla mängden för det blir alltid rätt, men såklart gör man samma moment tre ggr om dan så borde det liksom sitta. Idag har kört 39 dar helt rent och alltså mätt upp 2,5 dl 117 ggr på de dagarna, onödigt vetande men va fasen tvungen att kolla haha.
När jag körde i somras så dukade jag upp fint och åt varm soppa ur tallrik med sked, fast det va liksom inte min grej, kändes inte nåt vidare. Så jag mixar och dricker direkt ur shakern. Hur gör ni andra? Dukar ni och äter samtidigt med resten av familjen? Flyr ni undan och snabbt får i er eller?
Barn är ju ganska ärliga av sig och av dom kan man få de mest ljuvliga kommentarer. Min son kom och kramade mig för ett par dar sen och höll mig om midjan och sa: mamma nu tycker jag du försvunnit lite väl mycke, det får nog inte bli så mycket mer för då finns inget kvar att krama, men jag tycker du är duktig.
Då smälte hans mor vill jag lova. Minns oxå när min äldsta dotter Jennifer va liten så hade jag varit på toa och hon gick in strax efter mig och när hon kom ut så utbrast hon: mamma det bästa med att gå på toa efter dig det är att heeeela sitsen e varm. Haha kan ju inte göra annat än å skratta.
Har alltid kunnat skoja om min vikt och mitt utseende och har alltid sagt att jag ger skugga på sommarn å värme på vintern. Men nu får jag nog ändra på det ordspråket för i sommar ska det inte va en skugga som en michelingumma.......ska komma på nåt bra!

Mannen i huset har ju så sakteliga börjat tugga ett mål om dagen, jo lite avundsjuk är jag, samtidigt tycker jag synd om han. Han får verkligen ångest av att äta och kallar det samvetesmat, han gillar det inte alls men tvingar i sig lite proteiner och mår sen skit rent psykiskt. Kan ju inte alls kännas skoj att man ska behöva få dåligt samvete att äta när man gör det rätt dessutom.

Har tränat idag oxå och va riktigt motiverad och tyckte det va riktigt skoj=) Körde på riktigt ordentligt och så cyklade jag ungefär 7,5 km men nu känns det banne mig i kroppen å knoppen, det blir en tur dit imorgon oxå.......kanske beror motivationen på att jag har 2,5 kg till att plocka bort för att komma ner till delmål 1 som är tvåsiffrigt istället för tresiffrigt, det känns inte alltför långt bort och har jag inte fixat det till måndag när det är dax för vägning så är det med all säkerhet fixat till veckan därpå.

Har fått frågan om varför jag bloggar. För mig är det på nåt vis dels därför att nån annan som står i startgropen med ck ska kunna se att det går att hålla på längre än tre dagar(då de flesta ger upp), dels för min egen skull för att kunna gå tillbaka och faktiskt se vad som hänt på resan, sen är det himla skojjigt för man träffar så otroligt roliga kloka människor, sen ligger det mycket motivation för min del i det här, jag kan ju liksom inte bara lägga av, eller fuska å strunta i allt, hur skulle dom som läser tycka då.........ja lite så tänker jag. Varför bloggar ni andra?

Nä nu är det dax att återgå till slappning*s*

Ha en skön kväll alla kurers